Om föreningen

Vår grundare Otto Andersson ville skapa en förening där ”utövande verksamhet och forskning skall gå hand i hand”. År 1906 grundade han så Föreningen Brage i Helsingfors. Föreningens namn, Brage, togs från den fornnordiska mytologin, och lyran förknippad med skaldekonstens gud blev föreningens emblem.

Mer än hundra år efter grundandet är Brage fortsättningsvis en dynamisk förening som lever upp till sina ursprungliga målsättningar: att förena det akademiska och det praktiska samt att aktivt stimulera utövandet av finlandssvensk folkkultur. Detta gör vi bl.a. genom lek och danskurser och fortbildningskurser för lärare och andra målgrupper.

Vad är Brage

Föreningens syfte är att bevara och skapa samt genom utövande verksamhet gära den finlandssvenska folkliga kulturen i vid bemärkelse känd såväl i hemlandet som utomlands.

Föreningen grundades år 1906 av Otto Andersson, som ville skapa en förening där utövande verksamhet och forskning skulle gå hand i hand.
 

Verksamheten kan indelas i tre huvudgrupper:
- utövande
- kurser, seminarier och uppsökande verksamhet
- forskning och information

 

Inom Föreningen Brage verkar
Brages folkdanslag
Brages spelmanslag
Kammarkören Idun
Dräktsektionen/Brages dräktbyrå
Sektionen för folklivsforskning

 

Otto Andersson

 

Brages lokaler

Här följer en kort historik över Brages lokaler, flytten från Bulevarnde 7 till Kaserngatan 28 och dess öde under krigstiden, taget från Brage Årskrift 1936-1945.

1936 Sista samkvämet i Brages lokal på Bulevarden 7

1938

I februari uppsäges Brage till flyttning den 1 juni från sin lokal i trähuset Bulevarden 7, då huset skall rivas och gården bebyggas med nytt hus. Den 16 februari hyr Brage en ny lokal i gården Kaserngatan 28, som under året skall helt ombyggas och nyinredas. Under våren har en lokalkommitte och styrelsen flere möten och underhandlingar med den nämnda fastighetens huvuddelägare och disponent, arkitekt Emil Svensson, som uppgör ritningar till omändringarna i fastigheten. Ombyggnadsarbetena vidtaga den 15 mars och bliva sedermera fördröjda tre månader utöver den först planerade tiden. 1 och 2 juni. Brages lösegendom flyttas dels till ett klassrum i folkskolan, Annegatan 30, dels till ett lagerrum på Skatudden, då den halvfärdiga butikslokal i bottenvåningen Kaserngatan 28, dit man ämnat föra dräktbyråns saker, är alltför fuktig av färska cementarbeten. Sedan densamma något torkats med stora kaminer, flyttar dräktbyrån in dit den 10 juni. Men där är fuktigt hela sommaren, ingen vattenledning eller bekvämlighet finnes, tidtals finns stora grushögar utanför den lilla dörren och dammet yr omkring. Det bakre lagerrummet måste flere gånger tömmas för rörledningsarbeten och det trånga utrymmet omöjliggör försäljning av många varor.

Trähuset vid Bulevarden 7

23 aug. Dräktbyrån får överflytta till en något rymligare och mindre fuktig hörnbutik i gården Kaserng. 28. 25 aug. Brages lösegendom flyttas från Annegatans folkskola till urklippsverkets ännu halvfärdiga rum i Brages nya lokal. 16 sept. Urklippsverkets rum tömmas för att göras färdiga. Packlådorna flyttas till hörnrummet, en stor del av skriftlagret langas i kedja upp till Brages rymliga vindskontor. 28 sept. Dräktbyråns lager och möbler flyttas upp från hörnbutiken till nuvarande kanslirummet.

3 okt. Urklippsverket som fått stanna en månad längre än som var planerat i sin förra lokal i gården Fredsg. 11 – vilken gård för övrigt sedermera
under bombnatten den 26-27 februari 1944 antändes av brandbomber och brann helt igenom – flyttas därifrån till sina rum i Brages nya lokal, Kaserng. 28. Flere kvällar anordnas talko med uppackning av packlådorna och langning av paket till vindskontoret, arkivet och dräktskrubben. Stora salen får sitt golv
av ek i medlet av september.

I början av nov. frågar disponenten om Brage vill inköpa lokalen. Sedan föreningen av två onämnda donatorer erhållit gåvor om resp. 70.000 och 50.000 mk, vilka senare utökas av en tredje donator med 5.000 mk, besluter styrelsen den 18 nov. inköpa Bragehemmet för 370.000mk, vilket köp dock verkställes först den 20 jan. 1939, sedan fastighetsbolaget fått bolagsordningen ändrad och hållit bolagsstämma.

1939

20 jan. Styrelsen verkställer inköpet av Bragehemmet och upptager ett lån om 200.000 mk i Helsingfors Sparbank.
22 jan. Bragehemmet inviges med en invigningsfest, till vilken talrika inbjudna gäster, bl.a. professor och fru Otto Andersson, och talrika skaror av medlemmar samlas.

1943

I december beslöt styrelsen inköpa den lokal om två rum om tillsammans 62 m2, som är belägen invid urklippsverkets lokal, för att framdeles kunna utvidga dess lokaliteter. Köpet verkställes i jan. 1944 då Brage upptager ett banklån om 90.000 mk. Lokalen uthyres t.v. åt Soldatshemsförbundets kansli, som hittills varit inrymt i densamma.

1944

6 febr. Under det stora bombardemanget regna tio bomber ned över granngårdarna på ömse sidor om Bragehemmet och en utanför på gatan. En bomb faller på taket nära gårdsgränsen snett ovanom Brages vindskontor. I Bragehemmet, där ett bröllop firas, springa alla fönster, gardiner och gardinlister rivas ned och stora delar av rappningen i festsalens tak falla ned. Under samma bombardemang slår en sprängbomb ned i gården Lutherg. 4 och spränger sönder Brages skattmästares, fru Elsa Wahlströms lokal och den
lokal om två rum och kök, som Brage emottagit genom fröken Ella Kosonens testamente. 8 febr. Fönstren täckas provisoriskt med spännpapp. 11 febr. Städningstalko, glas och rappning bäres, gardiner, ryan och tavlorna föras ned i dramatens avklädningsrum. Föreningsverksamheten avbrytes helt, då lokalen är utkyld, och hyresgästerna flytta bort, resp. upphöra med sin verksamhet, dels beroende av evakueringen av staden.

Sönd. 13 febr. Från olika medlemmar släpas c. 35 packlådor till Brage och den 14-15 febr. packas i dessa in dräktmuseets alla dräkter, dräktbyråns återstående lager och största delen av urklippsverkets biografiska avdelning.

16 febr. På e.m. föras dessa packlådor jämte museets kistor och rotkorgar med en lastbil till Kronohagens folkskola vid Snellmansgatan, där de placeras i ett med starka pålar stöttat mangelrum i källaren. Talrika medlemmar biträda i dessa arbeten. Ett par timmar senare bombarderas staden kraftigt andra gången. En bomb slår ner på Kaserntorget och fönsterförpackningarna i
Brages lokal tryckas in, så de måste lagas om en av de följande dagarna.

27 och 28 mars. Brages oljetavlor och en akvarell föras till Telefonföreningens skyddsrum under 9 meters bergtak, medan fotoförstoringar, inramade adresser m.m. föras till Ständerhusets källare. Ridån föres till en annan källare. I mars bringas festsalen i sådant skick, att den trots söndrig takrappning, kan uthyras till bröllopsfester. Brages festsal är efter bombardemangen i februari utan glasfönster, utkyld och under den kalla tiden otjänlig till användning. Sedan den provisoriskt iordningställts och golvet bonats, vidtager uthyrningen till bröllop och o.a. fester i slutet av mars. Salen uthyres flitigt under resten av året. Under hösten återkomma flertalet forna hyresgäster. Ytterfönster insättas under sommaren, men innerfönster först i november. Till samkvämet den 5 dec. dekoreras väggarna åter med tavlor, porträtt och inramade adresser.

1945

16 jan. - 16 febr. Gården låter reparera den av bombningen skadade takrappningen i salen o.a. rum samt en del andra bombskador. Brage bekostar flere andra reparationer såsom målning av salens väggar, golvbeläggningen i tamburen, golvlackering i kanslirummet, reparation av elektriska ledningar och
armaturer samt av gardinlister ävensom inmontering av två kokplattor i köket, sedan användningen av gasköket förbjudits på grund av gasbristen. Körens och orkesterns övningar hållas under tiden i andra lokaler, danslagets i kanslirummet.

Fest- och övningssal, mot scenen, 1946 Foto Ragnar Riska
Fest- och övningssal 1946 Foto Ragnar Riska
Styrelse- och dräktbyrårum 1946